Nytt hem!

Från och med snart hittar ni mig på www.pivvenipaulina.se !
Då ska det bloggas på riktigt!

kort resumé

Bloggen har haft semester. Mycket har hänt sen senast.
Förresten. Kul med alla kommentarer till Minttu i förra inlägget. Jag vet att hon också blev himla glad! Så, thank you :)
Och vet ni en till sak. På fredag flyttar hon, med största sannolikhet, hem! Efter över 5 månader. Finally!
Och hennes vänstra tumme och pekfinger är igång, lite smått. Underbart med några framsteg. Som vi väntat.. Inte minst hon själv då ;-) Nu kommer det att gå vägen. And welcome home, dear sister :)

Och mitt liv då?
Funderar på vart jag ska börja. okej, försöker mig på en snabbuppdatering. Bilder kommer senare.
  • Jag fick semester.
  • Den 4/6 - 2008 förlovade vi oss i Tällberg. <3
  • Vi var på Hennas och Janinas studentmottagningar. 1 år från vår egen student? Känns som 5 år minst, så mycket har hunnit hända.
  • 7/6 - 2008, Bror Pekka fick sin Jonna. Vackert och lyckat på alla sätt och vis.
  • Jag och Tom åkte till Uppsala en dag. Bara för att. Behöver jag säga att vi hade det nice?
  • Paulis examensfest hann vi också med. Insinööri-brollan ;-)
  • Janinas och Bretts bröllop 14/6 - 2008. Underbart fint!
  • 15/6 - 2008 hade vi våran förlovningsfest hemma hos Toms föräldrar i Insjön. Törs inte gissa mig på hur många gäster det blev till slut. M å n g a !! :)
  • Vi åkte till Finland för 1,5 veckor. Först var det "släktthelg" uppe i Rovaniemi. Pappas släkt. Riktigt trevligt var det. (Lägger in bilder så att dom släktingar som missade det får se.) Sen åkte jag och Tom till Karo och hennes Ilari i Raahe. Vi var där i 4 dagar och vi trivdes riktigt riktigt bra :) Sen var det sommarmöte för fulla puckar :)
  • Plikten kallade och vi är tillbaka i Norge.. Blähäs. Har jobbat en del. Kom nyss från p-möte och har aldrig varit mer angelägen om att byta jobb. Så fort som möjligt!!  Synd att man själv måste söka nytt jobb. Tänk så mycket lättare det var om jobbet kom och sökte mig istället för tvärtom?
Jaadu. Det var väl det viktigaste i stora drag. Som sagt så kommer bilder lite senare. Förändingar håller på att hända på min sida. Ni får se snart!


Må guld.



Blogginlägg från systeryster

Min lillasyster Minttu skrev ett blogginlägg (på Lunar) om sitt tillstånd, från sjukhuset, för ett tag sedan. Jag tyckte att inlägget var riktigt, riktigt bra skrivet så jag bad om att få lägga ut den på min blogg, så att fler skulle kunna få läsa den. Det är inget tyck-synd-om-mig-inlägg  utan det är fakta, skrivet ur hennes perspektiv.
Hon har det riktigt jobbigt nu, och har haft det ett bra tag.. Mycket jobbigare än vi någonsin kan tänka oss, skulle jag kunna tro. Men hon kämpar på som få. Vi håller alla våra tummar och tår för att det ska börja ge resultat. I texten nedan  skriver hon att hon varit krampfri ett tag men tyvärr stämmer det inte för tillfället. Men snart, hoppas vi.. :) Det härligaste med Minttu är att hon trots sin svåra situation skämtar på som förut, när det är tillfälle till det. (Hon har en bärbar dator på sjukhuset så ni får gärna kommentera till henne via här.)

Vi är stolta över dig, Munttu!
We love you <3

    


(minttu, kom inte åt bilderna vi snackade om) Denna bild är från Uppsala, när vi var dit och hälsade på Minttu. Ami fattas på bilden.

Till er som undrar, och alla andra också.
Lör 31 maj 00:28 (Uppdaterad Sön 1 jun 00:28)
Övrigt, 12 läsare totalt
Här kommer en uppdatering om mitt tillstånd, läs eller inte - avgör själva.


Det blir långt, tror jag, beroende på hur bra tålamod jag har att skriva med en hand.

Som många vet så hamnade jag plötsligt på sjukhus den 13 feb -08 och ligger fortf på sjukhuset. Det har varit drygt 15 sjukt jobbiga veckor. Jag blev plötsligt förlamad i vänster arm och började krampa himla mkt och hade sjukt ont och ambulansmännen fick arbete. Dagarna som följde var hemska, helt nerdrogad av morfin och annat för hade såna smärtor och kramper.
Kramperna fortsatte i många veckor och förlamningen spred sig mer och mer. För ca två veckor sen så kom kramperna tillbaka och fick anfall flera ggr om dagen, men är nu krampfri sen ett par dagar tillbaka, jätteskönt att slippa vara nerdrogad osv. Lever på hoppet att jag sluppit dom för gott!

Jag har flyttats runt på olika sjukhus och en massa olika avdelningar, men är nu på 56:an i Falun, Rehab. Äntligen får jag bra vård och man gör allt för att jag ska kunna bli bra igen, och prognosen ser ganska bra ut. Målet är att jag ska kunna gå igen, allt annat blir verkligen bonus. Men ni ska se att en VACKER dag åker jag inlines, spelar innebandy, gör volter på studsmattan, och ja, ALLT igen.. Önskedrömmar iaf. Man måste ju leva på hoppet, eller hur?!

Jag är förlamad i båda benen och vänster arm och är självklart totalt rullstolsbunden. Jag har heller ingen känsel i varken benen eller armen, så ett x antal ggr så har mina ben blivit överkörda me rullstolen - av mig! För att jag glömt att sätta dom på fotplattorna och känner inget, sjukt.

Det är blockeringar i hjärnan som gör att signalerna inte kan gå fram osv, men med enbra rehab kombinerad med mediciner mm. så hoppas vi på det bästa.

Tiden har varit sjukt jobbig och även tiden framför kommer vara sjukt jobbig, men, måste säga att utan min underbara familj och alla mina nära och kära och allt stöd, uppmuntran mm. hade jag aldrig klarat av det.
Det är dom som fått mig att kämpa, varje dag då man velat ge upp. Ibland vet man inte hur man ska kunna ta sig igenom dagen, varifrån man ska få krafter, men hittills har jag överlevt..

Tack för allt stöd och all hjälp jag fått. JAG ÄLSKAR ER, Ni vet vilka ni är. Och jag behöver er mer än någonsin.

Min högsta önskan är att bli frisk igen, att kunna göra allt annat som alla andra kan göra, som jag själv hade planerat att göra. Som t ex att GÅ är det naturligaste som finns.. Men, om jag ändå kunde. Så var tacksamma över vad ni kan, eller vad man ska säga.

En önskan till er alla är att; Försök se mig som den som jag är även om jag är sjuk och sitter i rullstol, jag kan fortf prata, skämta och diskutera om saker och ting, men samtidigt får inte det här vara tabu, om ni förstår. Jag behöver er! Det är nu bland annat den äkta vänskapen och allt sånt sätts på prov på riktigt.

Klockan är mycket och det är en massa sluddrande hit och dit och hela mitt huvud känns som en enda röra, vet inte alls om jag fått ner ett enda vettigt ord, men försökte iaf. (Med en hand, remember it!)
Så nu ska jag trycka på den röda signal knappen och få nattmedicin. En ny dag imorgon, jag försöker leva en minut i taget, överlevnadstaktik you know.
(Har köpt en laptop och skaffat mobilt bredband, äntligen slipper man bara sjukhusväggar!)

- Jag saknar er, så sjukt mkt ..

/ Mirjami Anneli Löppönen




underbara morgon

God morgon världen :)

Jag råkade hitta ett stycke internet såhär på morgonkvisten. Händer minsann inte dagligen. Har inte sovit alls inatt (sov massor efter nattjobb igår). Mår kalasfint trots det, vädret är riktigt vackert. Sånt där väder som det brukade vara på min och Knasses morgonpromenader.
Tänka sig. Vakna 05.30 för att ta en morgonpromenad INNAN skolan. Tycker vi var ritkgt duktiga ;P

Efter jobbet ska vi storstäda lägenheten. Vårstädning såhär innan semestern. Jag kommer hem tisdag eller onsdag. Jag riktigt längtar. Så förbannelsernas skönt! Mummah, mummah,,


Jag är kär i en lumppu-lumppu!

Så här var det.
Tom och Pettan skulle skjutsa mig til jobbet i förrgår. Tom hade precis dushat och hade bara morgonrock och ett par trasiga flip flops på sig, håret var ett litet kaos.. Han skulle ju ändå bara sitta i bilen.
På vägen dit började Petri "slå vad" om att Tom aldrig skulle våga gå ner till Flavours (butiken dom jobbar i) med dessa kläder. Tom envisade med att han visst vågade. Sagt och gjort, upp till bevis.

Jag försökte hindra honom, verkligen.. Men det var helt lönlöst.

Ut ur bilen klev han, gick in på flygplatsen, ner för rulltrapporna till ankomst.. Gaah. Och han blev kvar på jobbet i nästan en timme!!
Pinsam kille. Lite mobbad och massa uttittad.

Vart har min utseendefixerade pojkvän, som aldrig förr gick utanför dörren utan att vara stylad från topp till tå, tagit vägen?
Hmm. Hmm. Inga grå toner här inte..


stress?

Vart tar tiden vägen?
Gaah. Snart gifter sig Pekka, Janina.. snart är det släktträff, suvarit allting. Det var ju jul nyss! Jag har bott 5 månader i Norge nu. What? Vart har tiden försvunnit?

Jag gjorde ett test i en veckotidning (slösar halva min lön på sånna) om stress.
Har dygnet tillräckligt många timmar, enligt dig? Nej
Sover du minst sju timmar varje natt? Nej
Somnar du inom 30 min efter du lagt dig?Nej
Är du pigg när du  går upp? Nej
Osv osv osv. Enligt tidningen är jag stressad som få.

Det betyder att jag verkligen förtjänar min fyra-veckors semester som börjar alldeles snart. Tror det bara är 11 arbetsdagar kvartill den. Underbart.
Egentligen är livet rätt så underbart. Jag jobbade natt, sov tills Tom kom hem till mig efter jobbet, tränade, åkte hem till Tom och Pettan för att grilla. Petri hade fixat massor och det var vidrigt gott! Grillat är somrigt och jag äslar det.
 Snart ska jag börja jobba igen. Hmm, vad klagar jag på egentligen?

Hei, jag har en tråkig blogg. Har massor av bilder på kameran, men dom har hittils inte förflyttat sig själv till datorn.
En annan gång. När jag har semester ;P

Nu ska håret plattas. Är fortfarande nöjd med min nya frisyr. Tänk att jag har en väl fungerande lugg!? Otroligt. Det besöket var värt varenda öre.

 



somrigt värre


Ett nytt inlägg kanske var på tiden?
Fick precis veta att det är söndag. Synd. Var så säker på att det var måndag. Och då hade det ju varit en dag mindre till min lediga helg som förhoppningsvis kommer att tillbringas hemma i Dalarna.
Anledningen till att jag inte kan vara säker på det är att jag har jobb på fredag. Och på lördag går det inga tåg eftersom det är 17:e maj. En dag då hela Norge är ett kaos, har jag fått lära mig.
Och det känns onödigt att bara komma hem på söndag. Bara nån vänlig varelse vill ta min vakt på fredag...

Iallafall. Helgen har varit kanonfin. För det första. Vädret! Kan det bli bättre? Det har varit riktigt sommarväder hela helgen. Underbart. Riktigt vietävä underbart till och med. Shorts, linne och ballerinas.. Det är grejer det.

I fredags var jag faktiskt fri. Skönt var bara förnamnet. Tom kom till Lillerström efter jobbet.. Vi tränade och hade roligheter för oss på stan. Sen satt på en uteservering och bara njöt av sommaren. (Det är inte vår. Det är sommar!) 
Kanske borde börja bära med mig min kamera? Lillerström är en riktigt fin stad..
Jag åkte även och spelade innabandy på kvällen. Det var svettigt, svettigt, svettigt.  Vi var ett gäng tomater som flåsade runt där på plan. Ingen luftkonditionering här inte. Jaja, skoj var det iallafall.

Igår jobbades det och på kvällen var vi till Bygdøy med nuoret. Det är ett ställe vid havet.. Vackert som tusan är det. Och jag blev än en gång kär ;)
Folk spelade wolleyboll och grillade och hade det trevligt. Fast än en gång kom vi på att dom flesta finnar behöver skakas om lite så dom inte är så förbannat stela.
Sen var vi i Oslo, gick runt där i centrum och mådde kalas. Kalas. Kalas.

Och nu ska det jobbas.

Sista meningen förstörde allt det roliga och somriga.



image193

Från Bygdøy strand.

Nej tack till skiftjobb

Jag är verkligen inget stort fan av skitfjobb. Jag rent utav hatar det. Verkligen avskyr. UUUUSCH!
Jag hade ju, som jag redan skrev, min nattvecka förra veckan. Den slutade 06.30 på måndag.  Somnade vid 10.00 på  morgonen och sov till 17.00 igår. Gissa hur  mycket jag sov inatt? Inte en endaste minut! Klockan fyra gav jag upp och gick och satte mig vid datorn. Ska ju ändå jobba snart. Till 15.00. Imorn jobbar jag kväll däremot.. På torsdag morgon. osv osv. Ingen som hellst rytm i mitt liv inte.
Och mat på regelbunda tider, sova minst 7 timmar varje natt... VAd är sånt för lyx!?
Jag är som ett mensmonster dygnet runt, månaden ut. Gnällspik nr 1. Och detta är inte kul!!!

Ni som går i skolan. Var nöjda med det. Vet ni vilken lyx det är? Ungefär samma tider every day. Bitterkärringen här ångrar att hon inte fattade det då.. På den där gamla goa gymnasietiden.

Regelbundet liv, nåt jag ska satsa på. Stenhårt.
Jaja, nu ska det käkas havregrynsgröt med mjölk och lingonsylt. Smakar inte så illa som det låter. Billigt, bra, mättande, nyttigt.. Helt perfekt med andra ord.
Och sen tiitteräna till jobbet.

En till sak ni ska vara nöjda med, ni som går i skolan. Tänk att få ha på sig sina egna kläder hela dagen!? Och gula strumpor om man så önskar?
Istället har jag på mig den fulaste av dom fula (petri och Tom kan intyga) arbetskläderna. En sunkig beige t-shirt med passform för en golvmopp (dom går inte att få ren i tvätten längre). Tvång på svarta strumpor och ett par svarta byxor. Håret må vare uppsatt!! ch det fulaste av allt. En halvkeps på huvudet. En helt mjölig sådan.. Och så foppatofflor och ett förkläde. Yeah.. Jag  käönner mig otroligt sexig. Och modemedveten. Och snygg. Vacker också.


Blaablaablaa

nattens roligaste

En kille från lagret höll mig sällskap under min nattvakt förra natten.
Vi snackade om dittan och dattan och kom av någon anledning in på Flavorus, en viss butik på ankomst.
De första han säger:
" Det finns en kille där som är schysst men ställer sånna *piip* krav på oss. Han är värst på hela Gardemoen. Klår till och med eran chef.. Ibland hatar jag att vara dit för man vet aldrig vad han ska begära. Och han är där nästan jämt!"
" Jaha, minns du vad han heter?"
" Nej, de är nåt kort namn.. Han är typ blond och.. äsch, jag vet inte. Blå ögon kanske. Ganska snygg."
" Han kanske heter Tom?"
"Jaaa, så heter han!"
" Jaha, hahahaha... Min pojkvän."
Stackars killen, ni skulle ha sett hans min.
" Alltså han är grymt schysst, typ schysstast av dom som jobbar där.. Jag har bara svårt för sånna som ställer krav på oss.. Eller liksom... Han ställer väl kanske inte så jättemycket krav..Lite mer än dom flesta bara.. öööh.. Alltså.. Han är typ den enda därifrån som snackar med oss.. Så han är ju trevlig och så.. Men liksom.. De är en skitbra kille"


Jag hade så kul.

Förresten 1.
Har Jenita fått några barn än?! Och vad händer i övriga världen? (Jag gör några tappra försök till att hänga med i skvallret)

Förresten 2.
Tror ni jag fick fint väder och picknick? In your drems. Det spöregnade i morse när jag gick h em från jobbet så jag sov till fem. Så. God morgon.

april 2008


Hej på er.
Den aktivaste av dom aktiva har vaknat. Månaden börjar glida mot sitt slut och jag har endast skrivit två ynka inlägg under hela april månad. Det senaste kan man knappast kalla för inlägg heller. Hmm, undrar vad detta beror på?
Jag kanske äntligen har ett liv?
Eller så har jag bara äcklast av detta bloggmani som verkar ha drabbat dom flesta. Ibland saknar jag den där goa dagboks-tiden. Ni vet, en bok, ett gulligt lås... I ett klädskåp långt inne för att ingen skulle hitta den. Och nyckeln hade man naturligtvis inte på samma ställe. Nej, den hade man gömt bland böckerna i bokhyllan, för att om någon (typ storebror) mot all förmodan skulle hittat den inte skulle komma åt informationen.

Mina brorsor hittade min dagbok en gång i tiden. Efter den händelsen stod det "Sakari <3 Sari" på varje sida. Det var nämligen inte alls skoj för Päivi 9år att bli utskrattad och retad. Stackars mobbade tönt.

Iallafall. Min april månad har inneburit massor med jobb. Och en resa hem och därifrån till Uppsala med syrrorna. Den har även inneburit massa (aldrig för mycket dock) Tom. Och en skum hyresvärd och en elak chef.
Karuseller och Janina och Brett också. Shoppande och lite Morgan. En förkyld rumskompis och väldigt lite norrbaggar. Och så jobb, jobb, jobb.

Allt som allt är jag nöjd med april 2008. Hittils.
Nu ska jag göra min sista natt-vakt för denna måand. Och gissa vem som är ledig på måndag? Jag, jag, jag! Jag ska önska fint väder och picknick med Tom.

Bra va?!

Åh, vad jag mår bra!

Godmorgon Sverige

Eller Norge. Eller vad som hellst.

Nu är det morgon och dags för mig att lägga mig. Har varit på jobb, hade nattvakt. Ska sova och börja jobba halvfyra igen. Mumma.

I natt tänkte jag så det knakade, där jag jobbade i min ensamhet. Jag kom än en gång fram till att jag är riktigt stolt över min familj. Över mamma, pappa och mina syskon. Dom är guld värda.
Och Tom såklart. Inte för att skryta, men jag tror att jag har världens bästa pojkvän också.
Mitt lycka skulle vara fullkomlig nu, om bara Minttu skulle bli frisk. Hellst ganska fort.

Det är inte rättvist att hon inte kan leva ett normalt liv nu. 18-åringar ska plötsligt inte bli så sjuka. Och om det trots allt skulle hända så ska ju första läkaren hitta felet med en gång. 18-åringar ska inte behöva tillbringa månader på sjukhus eller vara rullstolsbunda. Dom ska kunna bruka sina egna ben och händer, spela innebandy och vara som vanligt. Gå i skolan och komma och hälsa på sina storasystrar i Norge. Dom ska framförallt inte behöva ha ont.

Men det kommer, det är jag helt säker på. Det kanske bara tar tid. Alldeles för lång tid, tydligen.


Vi kommer hem i helgen,en snabbis. Vi ses då va ;)




Vietäva skitblogg. Går inte lägga upp en bild.


Blandat och bra


Okej, nu ska jag dela med mig lite. Tönteri töntera.
Jag har dyrt och heligt lovat mina systrar att hålla dom uppdaterade. Så nu ni. Håll i er!

För det första, min bloggdesign, riktigt vårig va? Man blir glad av den ju, precis som Ami skrev.  Okej att den är lite småbarnlig.. Men who cares? Det är  jag ju också. Tom gjorde iallafall designen så som jag ville ha den och jag är jättenöjd! Så tack honey :)

Jag fick total hjärnsläpp häromdagen. I förrgår för att vara exakt.
Klippte av mig tio cm av mitt hår. Ja. tio cm! Vet ni hur mycket det är?! Sådär bara, tog en minut och så var det borta. Och resultatet? Kort hästsvans i ett par år framåt. Varför jag gjorde det? Hade lust och mitt hår var brutalt slitet och tunt längst ner. Ni skulle ha sett Toms min. Haha.. Jaja, håret är en världslig sak och det växer ju ut också. Denna  gång förhoppningsvis tjockare än innan.
Men ärligt talat så kände jag mig som en opistolainen när jag gjorde det, hehe.

Mer då? Hmm.. Jag och min kära pojkvän var till Handelsbanken idag. Tom för att spärra sitt kort och fixa nytt. Jag för att fixa nytt pga min blivit avmagnetiserad (stavas?) och fixa en ny dosa till nettbank. Ehm, vi har varit kunder där under en månad. Så det kändes lite smått pinsamt. Den nya dosan verkar inte ens fungera. Så damp på den.

I helgen var jag i Oslo med massor av tjejer. Vi var ute och käkade och hade det trevlans. Gäster från Finland var det också. Ett roligt folkslag, måste jag säga.
"Du är fortfarande skyldig mig 1,5 kr och det är ändå 20 cent!"
"Jag vet, men jag har inga mynt och om jag tar ut pengar här i Norge med mitt visa måste jag betala avgift"
"Men hur ska vi göra då?"
"Kan jag föra över 20 cent till ditt konto?!"

Överdrivet? Nej då, inte alls. Och här snackar vi 25-åringar. Men dom tyckte att vi inte fick skratta åt dom, vi jobbar ju i Norge och dom är ju trots allt studenter. Typ president och städerska. Svälj stolteheten finnar och ta studielån, bara ett tips liksom. Så Mc Donald´s får ha sitt ketchup, salt och peppar ifred. Det är egentligen tänkt för deras kunder och inget att fylla ryggsäckarna med.

Är inne på en natt-vecka. Kan inte säga att det är min favoritvecka i månaden. Man sover bort hela dagen och allt är upp och ner. Förresten, två jobbarkompisar som fått sparken nu. Svenskar. Så klart, inga andra som får sparken utav min "'älskade" chef. Hon ska aldrig mer anställa svenskar, det har vi fått höraett X antal gånger. Har nästan lust att säga upp mig nu, när hon har brutala problem med att få scheman att gå ihop. Två 100% är rätt mycket liksom. Och så jag, som faktiskt jobbar över 100%. Det hade nästan varit värt. Som tack liksom ;)

Massor av jaksamista till min lillasyster och familj där hemma. Från mig.

Nu ska vi ut och gå. Leka hurtbullar.

uppdaterat



Det händer massor av saker i mitt liv, men inget jag har lust att dela med mig av till er ;P

Tråkig? Ja, jag vet. Trivs med det!

min fredag


Vaknade redan nio, trots att jag jobbar kväll. Så himla skönt at vara uppe i tid istället för att sova bort hela dagen. Åkte med Heidis miniminiminibil till Jessheim när hon skulle jobba.
Jag vet inte om det har nånting med namnet Heidi att göra.. Alltså Heidisar + minibilar= sant. Men Heidi P:s minibil är liksom nästan hälften så liten som våran Heidis bil är (okej, kanske inte riktigt). Folk skrattar när vi åker förbi med den (okej, det har iallafall hänt en gång).Och det går hur bra som hellst att parkera den på tvären i en parkeringsruta. Till och med mina knän slår i (nästan iallafall) och jag är dubbelt så hög som bilen (typ).
Toms och deras volvo, som just nu står utanför dörren här i Norge, känns nästan som en buss jämfört med Heidis miniminiminiminiminiminibil. En mycket bekmäm sådan faktiskt.
Iallafall så åkte jag till Jessheim för att leka med Tom innan jobbet. Tyvärr så ringde Toms chef och bad Tom komma dit tidigare, så vi hann inte göra så mycket annat än att äta en riktigt ordentlig frukost. Tydligen så är det (än en gång) kaos på flygplatsen. Dom får påsklov här idag och det är BRUTALT mycket folk som ska iväg och resa. Tummen ner för rika norrmän.
Dom kan väl vara lite fattigare så dom inte har råd att resa. Eller inte råd att köpa sig en baguett iallafall. Önsketankar.

Nej, nu ska jag ta en dusch. Sen äta pyttipanna med ägg, med Pettan och sen ska det jobbas. För fulla puckar. Hela helgen.

Nån som märkt att jag gillar (sånna här saker?!) ;)

Ring mig inte, tack! Om det är nånting superviktigt så skicka ett sms eller ring till Toms mobil. Jag får ett norskt kontantkort på posten, när som hellst. Om inte mina nya indiska grannar velat ha det då..



Pivven <3 Tom