Las: jag.

♦ (Hall i er) Ar nastan sugen pa att borja plugga igen. Till hosten kanske..

♦ Tar outfits-bilder via spegeln nastan varje dag har.. Haha, teinipakkaus. Tidsfordrivning, ni vet.

♦ Tycker att popcorn med appel eller caramelsmak nastan ar gott.

♦ Har inte handlat med mynt en endaste gang har, for jag fattar inget om dom och det kanns sa fattigt (tss, jag ar i och for sig fattig).

♦ Folk har trott att jag varit bade Toms syster och fru har (alltsa pappan i familjen, inte  Tom M P).

♦ Tanker ringa till Mona pa Tornholn och hora om hon fortfarande har lite jobb at mig nar jag kommer hem

♦ Var hemma hos ett homosexuellt par forra veckan, och kopte en baddsoffa. Yakkie.

♦ Dissade en (canada)thanksgiving-middag igar, at spagetti och kycklingsas istallet hemma hos M

♦ Rakade kora pa en dod ekorre med barnvagnen haromdagen. Det lat "schplashll".

♦ Hyser nan slags hat-karlek till dammsugaren har (18 knappar samt cd-spelare pa den).

♦ Nar dom stangt av vattnet anvande vi coca cola (diet) nar vi borstade tanderna.

♦ Har blivit "polare" med en Sheriff har. Oooouh

♦ En av mina vanner har ar en forskare, jag var inne pa labbet med henne och.. Resten ar historia.

♦ Langtar helt sjukt mycket tills jag kan gora nat helgalet, barnsligt och omoget. Orka leka vuxen.

♦ Varje gang jag blir lite radd (ar ganska lattskramd nufortiden) pratar jag hogt for mig sjalv eller latsas prata i telefonen om jag ar ute bland folk.

♦ Har gatt upp typ 50 kg har. Kanske 60. Forbered er pa det!

♦ Om 4 veckor har jag varit hemma i ungefar 40 timmar

♦ Har kommit fram till att ordet sjalvstandig inte har nagonting alls med mig att gora

♦ Laser nastan inga andra nyheter an kandisskaller, just nu. Laser ju bloggar ocksa ;)

♦ Vaknar varenda forbannade natt av att taget tutar nastan 100 ganger typ 1km bort. Sa irriterande!

♦ Funderar pa att losenordsskydda min blogg for att vaga skriva mer fritt (las barnsligt).

Åh, vad skönt att var ensam hemma. Det händer så förbannat sällan att man inte inte kan göra annat än njuta av det. Det ekar nästan när jag trycker på tangenterna. Underbart. Vilken sekund som hellst kommer dörren dock att kastas upp och tystnaden tar slut.
Jag är 20 år, har sovit ensam i ett hus, vårt hus, en endaste natt. Rätt så tragiskt.
Jag och Tom har haft motsatta problem nu i ett par veckor. Han har varit hemma ensam, utan att ha alltför mycket att göra och saknat ljud och oljud. Jag har inte varit ensam mer än två timmar (nu), jobbat och haft massor att göra och saknat tystnad.
Har alltid varit avundsjuk på folk som får vara hemma ensamma, länge och bara tänka på sig själv. Okej, innerst inne är jag också en sällskapsjuk människa som inte skulle klara sig utan varken mamma, pappa eller syskon i många dagar.

Min helg var förresten perfekt. Jag var ledig. Vi hade släktbesök (utav min hårdaste farbror med fru, haha), vilket jag tyckte var himla trevligt.. Och det bästa av allt var ändå att Tom var i Mockfjärd hela helgen. Vädret var också hyfsat bra (men vem viekura bryr sig om vädret när Tom är här?).

Nu i veckan ska jag jobba sex dagar av sju möjliga (höhö, är ett mattegeni), inklusive helgen. Skulle egentligen ha varit ledig både onsdag och torsdag men min favorito sjukskrev sig, ovanligt nog. Så jag får ta hennes onsdag. Egentligen gör det absolut ingenting, jag får mer pengar och slipper jobba med henne. Men jag och Jullsbulls hade tänkt att att leka så jag var mäkta besviken på att jag inte kunde säga bestämt ifrån när chefen "frågade".
Och på torsdag ska jag vara barnvakt hemma. Mor & far åker wroomwroom till Finland över helgen. På Knasbellas konfirmation.

Idag har jag varit på kreativt humör efter jobbet. Har tagit fram symaskinen och gjort om lite kläder. Ganska så lyckat blev det. Så fick jag bara lov att teckna av en bild. Med ett lite mindre lyckat resultat. Har även börjat rensa bland mina tidningar. Har köpt och premunerat på en hel massa tidningar den sista tiden och vill liksom inte slänga nånting.
Hade hunnit rensa i skåpet i tre kvart ungefär (yes, 45 minuter, höhö) när det än en gång knackade på dörren (för fjärde gången). Jag beslöt mig för att inte ens gå ner och titta vem det var eftersom det ändå inte kunde vara nån som ville mig nåtning. Alltid bara massa småbarn som frågar efter mina småsyskon. Började fundera på varför man aldrig går själv och bara knackar på hos nån kompis nuförtiden? Är man så man vuxen så man måste jämt ringa och bestämma? Händer aldrig att jag går och knackar på hos till exempel Henna utan att ha pratat i telefon med henne först. Konstigt. Undrar när man slutade med det liksom?
Och när slutade man kalla Nadja för Nannu och Mikael för Laalo? ;D (alla andra har slutat med det, förutom mi padre.)

Länge sen man uppdaterade här. Först berodde det på att jag inte hade tid. Innan studenten  var jag så upptagen med allt skoj. Men nu kan jag faktiskt inte skylla på det längre. Har nämligen varit ledig i 8 dagar.
På tisdag börjar jobbet.

Jani, vad har hänt i mitt liv sen sist?
Har nog inte skrivit om Fjätervålen? Iallafall så var vi dit en helg med massa kompisar. Vi var dit för att ha vattenkrig och bli brända. Jag trivdes där iallafall.
Joo, jag har tagit studenten och så har jag tagit studenten.. Och så tog jag visst studenten. Är de nån som missat att jag tagit studenten? Alltså studenten.

På ett ungefär.Nog för att det var himmelens skoj men efter det då? Sen dess så.. Har dagarna bara speedat på utan nån riktig mening. Rätt skönt det med. Har inte hunnit bli uttråkad alls än.


Idag var jag på bröllop. Neenade Neena är giftig nu. Det var himla fint. Jättefint liksom.

Det kallas beslutångest.. USA i ett helt år? Norge då? Gaaah. Hösten hade varit perfekt. Men ett helt år?

USA
+
familjen verkar hur trevlig som hellst
lär mig engelska
skoj att åka iväg
det verkar skoj

-
på tok för lång tid
massa snö (hah)
lönen är ju inte lika bra som i norge ;)
jag skjuter fram skaffalägenhetgrejset i ytterligare ett år

Mamma är snäppet snabbare än mig. Vi var lite småsugna på någonting gott och mamma sa att jag gärna fick komma med förslag på vad hon skulle baka. Jag funderade fortfarande på vad som skulle vara gott när hon ropade att hon hade bakat och gräddat klart en paj.

För mig skulle en likadan paj ta typ tredubbelt så lång tid att göra. Minst. Är ingen naturbegåvning inom det området. (ja, jag har haft kastruller i micron, lyckats göra knäckebröd av kladdkaka, smält smöret till chokladbollar, haft i 1dl salt i en bulldeg, bränt mig mer än en gång osv)
Fast egentligen kan jag om jag vill, efter ett tag iallafall. Men jag kommer inte för mig att testa bara. Men det ska det bli ändring på, fick nämligen en bok som heter "Tjejer i köket" av storasyster nr 2 när jag fyllde år. Hittils har jag bara tittat på bilderna men det vore ju oförskämt att inte använda boken när man fått den. Och det ser faktiskt rätt roligt ut. Dessutom är boken för nybörjare som mig. Där förklaras allt, till och med vad tex en slickepott och ett rivjärn är. Och sen står det en massa om bra mat före och efter träning, mat som skönhet osv. Alltid kul.

Jag vet. Vi kan väl ha tjejmiddag nån dag? Eller kompismiddag? Fast innan det måste jag träna lite så jag inte tar livet av nån stackare ;)

Såklart önskar jag er en trevlig helg också.

I helgen har jag 2 gånger fått höra en smårolig sak som irriterar mig. Och jag har hört det typ tusen gånger förut och kommer att höra det en miljon gånger till. Men jag tänkte iallafall klargöra läget för er.

Jag har haft körtkort i 1,5 år snart och kört ner i diket två gånger. Inte fem-tio gånger som vissa tror. Andra tror att jag åker ner titt som tätt. Det är faktiskt inte heller sant.

Första gången körde jag ner ordentligt , (13 jan 2006) bilen nästan totalförstördes och hamnade upp och ner. och folk fick skador som dom besväras av fortfarande. Det var inte särskilt roligt.

Andra gången (januari 2007) var inte alls farligt, ingenting hände oss, eller med bilen och efter att vi fått hjälp med att få upp bilen så fortsatte vi till Granberget. Värsta grejen? Öh, nej.
Resten av gångerna har jag hållt mig på vägen (och även tänkt göra det i framtiden).

Visst. Två gånger är rvå gånger för mycket men ändå. Med tanke på att jag kör väldigt mycket bil, har kört många långa sträckor så tycker jag inte att det är "titt som tätt" och det är iallafall inte tio gånger ;)


Så näe, jag har inte fått mitt körkort på posten, inte snott, inte hyrt eller  hittat det.
Jag kämpade för mitt körkort precis som alla andra och fick det för att jag förtjänade de ;) Så de så.


De var allt för idag. Eller förresten, min helg har varit skoj. Roligare än jag förväntat mig liksom.
Nästa helg ska jag köra bil på små, (förmodligen) hala och kurviga vägar till Oslo. Över 400 km åt ett håll. Vi får väl se om jag får ändra på detta inlägg efter den resan. Haha.

Tänkte skriva ett riktigt första-inlägg nu. Och då måste man givetvis presentera sig. Jag skiter faktiskt fullständigt i att så gott som alla som läser det här, känner mig redan.


Kärt barn har många namn heter det ju. Jag måste vara ett vidrigt kärt barn. Fast i och för sig så har jag hittat på dom flesta namnen själv, eftersom jag aldrig haft lätt för att acceptera att jag har ett kort och finskt namn. Tycker liksom att det är mycket coolare med nåt lite flashigare. Inget ont om finskan, men särskilt flashigt språk är det ju inte. Det har faktiskt gått så långt att jag bytt till mitt andra namn som är Paulina, inte särskilt flashigt men lite bättre iallafall. Päivi liksom.

Jag har fler syskon än dom flesta och är glad för det. Oftast, så att säga. Tröttnar man på en kan man bli bundis med nästa. Väldigt praktiskt.
Nackdelen med att ha många syskon är att.. Ni vet om man börjar i en ny klass, på ett nytt jobb eller nåt liknande så ska man oftast presentera sig. Ofta finns det punkter på en tavla eller nåt där det står vad man ska ta upp. Typ namn, ålder, bor, intressen och så familj. Den sista punkten tar alltid längst tid för mig. Först ska alla säga "VA?!" "Hur många sa du?" Sen tar det ett tag innan dom innebär vad det betyder. Sen kommer alla traditonella frågor som "Hur mycket mjölk går det åt hemma hos er?" "Håller man reda på vad alla heter och när dom fyller år?" "Hur gör ni när ni ska äta?"  "Och när ni ska sova?" "Hur många mammor och pappor?"

(Jag sa 17 syskon sammanlagt. Vi har en ko i kylskåpet, så jag vet inte riktigt hur många liter. Näe, man glömmer alltid av vad alla heter så vi har nummerlappar på ryggen. Födelsedagar är lätt som en plätt, eftersom nån ändå alltid fyller år så har man en present färdig jämt,sen är det upp till födelsedagsbarnet att tala om att dom fyller år. Och hur många år.
Mamma kokar en tunna med makaroner och steker köttbullarna i femton ugnar, sen när det är dags för mat ropar hon i microfonen "MAAAAAAAAAT" . Medans alla rusar dit välter hon tunnan och plåtarna på den 28 meter långa bordet. Mycket praktiskt, ingen disk för alla äter direkt från bordet och med händerna.
Alla sover i vardagsrummet, skavfötters. Tror vi har sammanlagt 26 föräldrar, så avr det sist jag räknade iallafall. )

Jaha, den sista punkten först var avklarad.

Bor gör jag också. I lilla söta Mockfjärd, men tänker flytta härifrån fortare än kvickt efter att jag tagit studenten. Jag tycker om Mockfjärd, väldigt mycket. Superbra ställe att växa upp på, men jag tror att alla borde åka iväg nånstans, ett tag iallafall. Jag för min del funderar på att flytta till.. Dom flesta ställen. Just nu tror jag mest på Spanien, men det hinner ändras många gånger innan jag ska till och flytta. (Kommer säkert att stanna i Mockfjärd, jobba som städerska på mockfjärdsskolan eller nåt liknande)

Tar studenten till våren, ett år i efterhand efterom jag gick på internatskola i Finland ett år efter nian. Som för min del vart ett sabbatsår. Med andra ord så är jag en 87:a.
Nu går jag sam/sam. Det betyder att man är vidrigt smart.

På min fritid sysslar jag med lite av varje. Dom saker som kanske är värda att nämna är F&S gympa och gym (Nix, det går inte bara 50-åriga småmulliga tanter med hängbröst där. ), framför datorn tillbringar jag också rätt mycket tid, även ute med kompisar, eller inne nånstans, eller i bilen körandes nånstan eller nån annanstans. Ibland tecknar jag eller gör smycken också. Har blivit en hel del musik-beroende och utan min mobil inom räckhåll är jag inte särskilt ofta.

Nu orkar jag faktiskt inte skriva mer. Ha en bra dag, eller nåt.