Valborgsmässoafton


Vilket långt och fult ord. Låter bättre med sista april. Så, idag är det sista april. Vi ska på ferre hos Petri. Nicebajs!

Grattis Kungen på din 61-årsdag. Hoppas din dag blir finfin. Höhö.
Vet ju att du är en av mina trognaste läsare och absolut kommer att läsa det.

Möte med skvallertant


Ibland är det en förbannelse att bo i ett litet samhälle.

Efter att jag skjutsat lillasyster till jobbet bestämde jag mig för att vara lite hurtig. Klockan var 07.05 när jag gick ut på min promenad. Det var grymt skönt faktiskt, trots att jag var seg som tusan. Tänkte på hur tyst och skönt det var, på att jag behöver tystnad ibland.. Det är så skönt att höra sina tankar nångång liksom.
Plötsligt bryts tystnaden.

- Nämen heeej!
Det är en kvinna i 40-50 årsåldern. Kan inte komma ihåg att jag någonsin sett henne. Men hon verkar känna igen mig. Och hon är glad.
- Hej?
- Ja, du kanske inte känner igen mig. Men det var min bror som låg inne på din avdelning i vintras när han bröt armen (eller sa hon foten?). Han tyckte du var sååååå duktig och söt. Jag ville bara tacka dej.Har sett dej flera gånger men inte fått tillfälle till att tacka dej!
Suck, hon blandar ihop mig med storasyster nr 2, inte helt ovanligt.
-Jaha, du blandar ihop mig med min syster, hon som jobbar på ortopeden. Det är hon som är sådär gullig och duktig.
- Jahaa, oj, vad pinsamt av mig! Men du är också duktig, har sett dig ute med dina många barn flera gånger. Trivs ni i det nya huset?
Jaha, nu blandar hon ihop mig med syster nr 1. Och vem tusan är människan?
- Nu blandar du ihop mig med en annan syster!
Hon tittar väldigt forskande på mig
- Oj, oj, oj. Ni är så lik varandra. Men visst är du en Löppönen? Ni är så duktiga allihopa! En av er systrar brukar ju hjälpa till vid huset mitt emot tågstationen. Men väntas nu.. Hur gammal är du?
- 20 år.
Plötsligt förändras hennes min.
- Men herregud! Det är ju du som åkte bil krash bom bäng i alldeldes för hög fart, rätt ut på åkern i fjol va!?
Rösten har också förändrats, hon verkar inte så imponerad.
- Eh, tycker du inte att jag är lika duktig som mina systrar?
Hon tittar på klockan.
- Men vad klockan går, måste fortsätta! Hejdå!

Hon svarade inte ens på min fråga utan vispade på vidare. Vietävä kärring, som förstörde mitt glada morgonhumör. Jag är väl duktig ibland, jag också.
Har faktiskt gett min sittplats till gamla tanter på bussen några gånger.




Jobb-eri


Gäsp. Känner att jag inte är riktigt van vid att jobba. Särskilt inte delade turer, som idag.

Delade turer innebär att du börjar tidigt på morgonen, tar upp vårdtagarna, (ev duschar), bäddar, frukost osv.
Du går hem vid 12 och kommer tillbaka vid 16.00 för att börja fixa med maten, kaffet, läggdags osv. Man är bara borta de lugnaste timmarna.
Man får varken sovmorgon eller sluta tidigt. Hela dagen går åt det där. Och cyklar man så betyder det att man måste cykla 4 gånger. Blähää.

Så, nu vet alla vad jag tycker om dessa turer.
Fast okej, hade det väldans trevligt hemma mellan passen. Det var bara jag och storasyster nr 2 hemma. Vi kom på att det var riktigt länge sen vi var ensamma hemma hos oss. Kanske har vi aldrig varit det. Mysko. Men i vilket fall som hellst hade vi det riktigt trevlans. Studsmatta, god mat osv. Dessutom lekte jag Hollywood på Ica.

Jag var lite lagom borta imorse när jag skulle åka till jobbet. När jag satt och drack mitt morgon-te märkte jag att det bara var 0 grader ute. Gick ut och startade bilen, slog på värmen och kom in igen för att göra i ordning mig. När jag var färdig och skulle dra kunde jag inte hitta bilnycklarna. Sprang runt som ett yrväder, letade överallt. Visste att jag hade sett dom nånstans! Letade, tittade på klockan och svor högre och högre för varje minut som gick utan att att bilnycklarna hittades.
Skulle precis gå upp och väcka pappa och be honom skjutsa mig när jag kom på vart bilnycklarna var. I bilen såklart, hade ju startat bilen för att den skulle vara lagom varm tills jag var färdig! Tror ni jag kände mig dum när jag skulle förklara varför jag var lite sen?
Sen när jag skulle göra smörgåsar klagade jag på att det inte fanns något annat pålägg än ost - medans jag höll i en talrik med skinka.

I fredags när jag skulle till jobbet pratade jag i telefonen på vägen dit. Väl framme började jag leta efter mobilen, visste att jag hade tagit med mig den. Kände mig urbota dum när jag kom på att jag pratade i den.
Jajaa, de är inte lätt alltid.


Imorn ska jag skjutsa dit lillasyster, till 06.45. Jag är ledig, men hon ska börja på APU där då. Jag vet inte vad ni kallar det, men jag kallar det för en överdrivet snällt storasyster- i som offrar allt (massa sömn ialalfall) för sin lillasyster.

var köper man tålamod?



Jag hatar att ringa till kundtjänster.

Man ringer. Trycker på olika nummer för att komma till rätt person. Väntar. Får lyssna på värdelös musik som hela tiden avbryts av en irriterande kärringröst som säger "Det är fortfarande samtal före dig, ditt samtal är placerat i kö. Tack för att du väntar". Väntar igen. Samma musik. Samma irriterande röst. Efter 20 minuter svarar någon. Och svaret man får är ändå "Hon som har hand om det här är tyvärr på semester och jag har ingen aning. Kan du ringa tillbaka om en vecka?"


Irriterande? Nej, vadå?

Hicka.

Hjälp mig nån. Fort! Ta bort min hicka. Har hickat jättehögt och hårt i massor av timmar nu och den visar inga som hellst tecken på att försvinna.

Har testat allt någon tipsat mig om: (förutom att jag inte ätit en matsked senap)

  • stått på huvudet och räknat till 100
  • druckit vatten upp och ner
  • ätit två teskedar lingonsylt
  • druckit massor av vatten (hållt för näsan samtidigt några gånger)
  • druckit kolsyrat och rapat
  • skrikit rakt ut
  • testat "ullas metod" (försökt tvinga fram hickan)
  • hoppat studsmatta
  • tuggat och svalt två sockerbitar
  • Hållt andan
  • svalt 15 gånger och hållt andan
  • Andats ut i en minut
  • dom har försökt skrämma mig
  • druckit te
  • gjort sit-ups och armhävningar

Men tro inte att hickan försvinner för det.


Alla här hemma bara skrattar åt mig. Lina bankar i väggen för att hon inte sova för att jag låter så illa. Ringde mamma och frågade vad jag skulle göra, hon bara skrattade för att det lät så roligt. Men de är riktigt jobbigt.Jag dör snart om de inte försvinner.


Vad ska man göra för att få bort hickan? Jag ber er. Skriv ner alla era tips. Jag är desperat.

jag bara undrar






Var kan man köpa motivation?












Dagens gladhet:
Helg med stort H









- Doktorn, folk vill inte prata med mig.
- Nästa!


Promenix.


Min och Saaras promenad. Som för övrigt innebar massa skratt, vilsegång, fina utsikter, plurr i vattnet, byggda broar, stenar långt ute i vattnet, läskiga djur och ett vakttorn. Just det.


image35image36image33image32image30

Studenten snart?



Glad påsk
i efterskott! Eller glad fortsättnng på påsken, kanske man kan säga.
Jag har haft en glad påsk iallafall. Ska inte klaga alls. Ingenting.

Pivvenipaulina mår bra och är glad. Dessutom så älskar hon lov. Hon blir bara glad av själva tanken på att det faktiskt är lov 9 dagar till. Mummah! Även om lovet kommer att innebära en hel del plugg, så är lov alltid lov.

Tänkte förresten försöka mig på en grej sen efter lovet. Nämligen 100% närvaro. Är det helt omöjligt? Nyss snackade vi om studenten. Jag, mamma och pappa alltså. Pappa skrev i sin almanacka på den 8:nde juni "12.00 Haga P:s student."  Mamma planerade vilka gäster vi ska bjuda, vilken tid och vad vi ska bjuda på. Det betyder att studenten inte alls är långt bort. Har till och med fått mössan. Snart, snart, snart ska studentkläderna inhandlas också. Vet på ett ungefär vad jag vill ha.


image29


Bilden är från vår förra student.  Våran klass och så Jaws och Mini-me. Nästa student hoppas jag blir varmare, om inte annat :) (Kanal 5:s Welcome to Sweden.) Hellst vill jag inte bli lika idiotförklarad nästa gång heller.






Söndag

Söndag morgon. Skönt faktiskt. Jag vaknade 9.15 och var hur pigg som hellst. Åt frukost och fångade in kaninen som smitit. Sen trixade jag med mitt projektarbete. På en söndag morgon, inte illa!

Jag vet inte hur det är hemma hos er men hemma hos oss är idag inte någon särskilt rolig dag. Det är nämligen 1:a april idag. Dvs pappas favoritdag. Jag bara ber om att mamma inte gör bort sig i år igen. Risken är ganska stor att även jag råkar ut för någonting, eftersom jag och pappa haft våra meningskiljakter angående det mesta. Fast han är en rätt skön snubbe, den där pappa. Det är nog inte många som kan låta bli att tycka om honom. Inte jag iallafall. Men som sagt, enligt pappa är "skadeglädje den enda sanna glädjen".

Även om det det är kalas-väder här så skulle det vara grotekst skönt att åka utomlands. Sen när projektarbetet är färdigt typ. Hur perfekt skulle det inte vara? Rymma iväg liksom :)

 



Foto: jag, vuonna paavo


Nu ska jag ut och traska med mina kära storasystrar. Ha en finfin söndag!

Pivven <3 Tom